dan före dopparedan
Hemma efter en sleepover hos mormor och morfar. Herregud vad mycket action
det har varit.
Gud, vet inte vart jag ska börja. Kom dit vid tre. Ätandet började direkt.
Lunch, fika, kaffe, glasstårta, "nämen, jag har ju bakat bullar", kvällsfika,
godis, "någon som vill ha en glass?", däcka med kramp i magen.
Sedan där någonstans mellan allt ätande så hann vi vara på konsert
i Seskarö kyrka. Riktigt bra drag, många jämnåriga, vip-efterfest då
det var mammas kusin som sjöng så vi snubblade väl hem vid halv
sex då solen gått upp för längesen.
Nä.
Mellan 19.00 till 20.00 lyssnade vi på några svenska, naturinspirerade
operalåter. Jag och mormors kompisar.
Vad bra att det var en skev bild.
Sen imorse var det lite lugnare med maten och aktiviteter. Och resten av
dagen har jag mest bara förberett mig. Packat, städat (kan vi väl kalla det
när man plockar upp kläder från golvet, stolen, fåtöljen, skrivbordet samt
under sängen) och handlat palt. Jenny, vi drar imorgon. IMORGON.
lördag
Igår skulle jag och Dida se på film samt äta Ben and jerrys i hennes lägga.
Vi åt inte glass. Vi såg ingen film. Vi var inte i hennes lägenhet. Istället
var det så fint väder att vi tog en myscider på myspromenaden in till stan
där vi tänkte mysdricka en myskanna sángria. Blev ingen myskanna utan
det blev en upptakt till en "liten sväng" på O´learys. Slutade med att Dida
drack två glas vin till och jag drack tre.
Dida gick hem tidigare för jag skulle bestämt stanna kvar och minga med
mina "andra kompisar". Visade sig att jag inte hade några sådana och tog
en taxi hem till Lingonstigen tio minuter senare. (där även Simon nu bor och
ska ha fest på lördag. Dida får komma om hon vill.)
Väl framme upptäckte jag två saker. Inget batteri på mobilen och låst port.
Började söka en mobil att ringa med. Hittade varken människa eller mobil.
Så efter myspromenad två var jag framme vid munkebergs busshållplats
där jag fick tag på världens snällaste taxichaufför som ringde och skjutsade
mig in på gårdsplanen.
Med andra ord, en riktigt rolig kväll.
sons of anarchy
MEN KAN MAN VARA SNYGGARE, HETARE, SMARTARE ELLER COOLARE?
löningsdag
Tror att jag KAN ha världens bästa period framför mig. Tre veckor ungefär i alla fall.
Imorgon ska vi ha tjejmys, fredag SEMESTERMYS med dida, ben och jerry. Vi ska
unna oss. Som vi gjorde förrut. Ganska ofta faktiskt.
Resten av helgen är lite oplanerad just nu, men det gör ingenting. För på
måndag smäller det. På måndag åker jag och Jenny till
B A R C E L O N AAAAAAA. Jag dör. Vi ska gå ut, sola, hänga i parkén med sángria,
köpa lite kläder, mysa med alla våra vänner och... ja. FYFA-AN VAD KUL.
Sen så kommer vi hem lagom till det storslagna Luleåkalaset. Har lovat
mig själv att se total eclipse of the heart om det så är det sista jag gör.
Kanske hänger lite med mina vänner också om jag hinner. Bonnie först.
Och på måndagen därefter ska vi klockan 09.00 stå redo på Statoil för att
hämta ut vår hyrbil och sen dra ner till södra sverige. (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)
Avesta och Thimm är första stopp. Sen Borås och de finaste stjärnorna.
Längtar är att underdriva så att säga. Vi tänkte väl kanske hinna med lite
way out west och så när vi är där nere men vi får se hur det blir med den
saken.
Så, nu ska jag och mamma dricka te. Sista lugna kvällen. YEAH.
sonntag
En rolig kväll igår som vanligt. Fick återförenas med Amanda och förfesta med
hennes FANTASTISKT söta hund. Var sedan fruktansvärt nervös över hur vi
skulle ta oss in på färjan då vi inte har varken kontakter eller åldern inne.
Ringde vid åtta och fick prata med Henrik. Samtalet som utspelade sig löd
ungefär:
Nervös tjej: Ja, hej, hehe, jag heter Carolina. Jag och min kompis
tänkte gå och dricka vin på båten då det blev så fint väder, hehe, men
vi är inte 25 så jag tänkte om vi skulle boka bord till halv tio eller man
kanske inte behöver det eller vad... ja, kan man boka bord?
Lugn kille: Inte behöver ni boka bord för att dricka vin vid halv tio.
Lite lugnare tjej: Jahaaaa, men så bra. Då kommer vi då, tack för
hjälpen. Ses senare!
Ses senare..?
Sen när vi faktiskt skulle glida in kom supernervösa Carolina fram:
"Heeej, hehe, jag ringde hit och fick prata med Henrik tidigare och då
sa han att det gick bra att bara komma hit och dricka vin så vi har inte
bokat bord eller så. Vi tänkte dricka lite vin då det blev så fint väder
och så..."
"Får jag bara se legitimation så jag vet att ni har åldern inne."
"Hehe, fast jaa, vi är inte 25 utan vi är bara 20 men han sa att det
gick bra och..."
"Ingen fara, tänkte bara så att jag vet att ni är över 18."
Ger fram mitt pass.
"Välkomna tjejer. Och du, den här båten är fasttöjd så du behöver
inte ha med passet nästa gång för vi ska ingenstans."
"HAhahahHAHAHaahaa" (hysteriskt skratt innan vi promenerade in)
Kvällen var riktigt rolig, fick träffa många kompisar, dansa lite tryckare,
dansa loss i ring och ha det roligaste hänget utanför Big boy. Det flög
skyltar, tuggummi och lite allt möjligt.
Nu ska jag antingen ta mig ut på en promenad eller så ska jag se en
film. Svårt val.
LÖRDAG
Okej, dagens hemska sanning, fysatan vad tråkigt det är att vara nykter och
hemma en fredag när alla andra är ute. Vet inte ens om det känns så skönt
att inte vara bakis idag. Och inte är det sol heller. /Självmordsbenägen tjej.
Men okej, jag tror faktiskt att min kropp tackar mig litegrann. En hel natts sömn
på ca 10 timmar och inte en liter vin samt ett helt ciggpaket att bearbeta.
Kanske man skulle ta en promenad idag.
NÄ, JAG KAN INTE LURA MIG SJÄLV. VILL INTE VARA NYTTIG.
SUPA IDAG, YEEEEEEEEEE. REUNION MED AMANDA, YEEEEEEEEEE.
Fias favoritarmband.
En måndagskväll
Oj. Hjälp. Lyssnade just på M83 – Midnight City och fick nästan lite svårt att
andas för att det VERKLIGEN kändes som att jag var inne på apolo en måndagnatt
dansandes till lite för dålig rockmusik.
Började sakna en måndagsutgång nu, speciellt om den hade varit under
semestern. Ligga på stranden hela dagen, komma tillbaka till lägenheten
vid sex kanske för att bestämma med carrer del mar att "ikväll ska vi inte vara
lika sega som vanligt utan klockan tio ses vi hos oss så vi hin..." vilket aldrig
hände.
Göra lite middag (sallad, sallad pasta tonfisk, spenat pasta, fyraostsås),
ligga och vila för att inse att klockan visst var halv nio. Alla ska duscha.
Finns en dusch. Vid tio börjar vi dricka vin. Sen vid elva kommer
carrer del mar. Hade det varit en komplett förfest hos oss där sista månaden så
hade även Max, Gustav, Ante, Gedeon, KD, Malin och Marcel varit där. Börjar
fortfarande skratta när jag tänker på hur vi hade en galge på väggen med
Jennys hängselbyxor som prydnad där Marcel en kväll hängde av sin kavaj.
Väl på Carrer Atlantida insuper vi så mycket vi kan (mest alkohol) innan vi
börjar röra oss mot Ryans. (<3) Har man tur sitter det två fransmän och
langar drinkbricka efter drinkbricka. Eller ja, tur och tur. Vet inte hur bra det
är ur ett långsiktigt perspektiv, men kul var det för stunden. Eller jag ångrade
mig. Först går vi på Jamboree (var du med någon gång dit Fia?) och tar en
stämpel för att sen gå till Ryans. På Ryans får vi biljetter av Max och sen
är det Apolo som gäller.
Gud, jag blir så inne i det jag skriver att jag får nästan rysningar. Känns
som att jag går förbi pizzastället och suktar efter getostpizza just precis nu.
Ja, på Apolo är det jättemycket spanjorer, jättetrångt och världens äckligaste
toaletter där folk röker eftersom att man inte får gå ut någonstans för att göra
det. Men, jag hade en så himla bra måndag där. Sista måndagen där var det
till och med. Alla var ute. Vi dansade i en... skulle skriva ring men det var det
inte. Grupp kanske. Någon hånglade loss. (HAHA)
Sen är det alltid någon som spyr, någon som går hem tidigt och någon som
kommer bort. Bästa är lilla övervåningen där man kan stå och spana i folk-
havet. Har man tur så är det blonda kompisar man letar efter.
Min sista kväll på Nasty Monday avslutades i alla fall på La Flour
(nattöppen svartrestaurang där man får knacka på en dörr och så öppnas en
liten lucka. Blir man godkänd får man komma in. Så spännande!!!) som dessvärre
denna gång hade hunnit öppna för dagen... Vi var åtta tappra krigare vilket säger
en hel del om hur kul den kvällen/natten var. Maja eller Sima snodde glass i
Selmas väska. Sen efter maten satt vi i en ring utanför, och precis innan vi
skulle skiljas åt körde vi standardgruppkramen där någon tog intiativet och
började sjunga teletubbies. Jag vet inte varför.
Nasty monday, någon gång ska vi ses igen.
Lillsöndag
Det är inte så jättekul att vara bakis på jobbet tycker jag.
div>Något som däremot är jättekul är när PER är det. När han började spåna på
div>Något som däremot är jättekul är när PER är det. När han började spåna på
att det är klart att en fyrtioårig kvinna köper ett par stövlar av en tjugoårig
kille som smickrar med att "de verkligen framhäver hennes smala vader"
och avslutar med säga att de nog inte är så lyckliga i allmänhet då mannen
slutat uppskatta dem, bara massa plikter och måsten samt att de mest troligt
vill ta självmord. Ja, då höll jag på att skratta ihjäl mig av den oväntade
twisten på slutet.
Annars då? Som vi diskuterade oftast är den sista frågan i ett kallprat där
konversationen alldeles strax kommer dö ut. Obehagligt läge.
Var på färjan igår, icket att förglömma förfesten på strandtaket i solen.
Satt i vipen först (ja, ingen som vet varför, det var inte så kul.), minglade,
skickade en fin bild till Selma, dansade, gick längs storgatan, efterfestade
i fem minuter, åkte hem med chaffisen Robert och kom hem till en bror med
vän som hade spontandruckit ett glas rött vin vid halv tre......?
Idag har jag jobbat (vikt fakturor, sorterat post och sett viktig ut framför
datorn), mått dåligt, varit på väg hem från jobbet vid halv fyra efter lite
facebooktid bara för att upptäcka att det visst bara var slut på papper i
skrivaren och att det var tvåhundra fakturor kvar att kuvertera. Då älskade
jag inte mitt liv så jättemycket.
Nu ska jag gå en sista kylskåpsjakt. Misstänker att det kan vara ungefär
samma innehåll som de två tidigare rundorna jag gjort idag, ingen som har
handlat så jättemycket då päronen är i Stockholm. Sista rundan funderade
jag på blåbärssylten eller lite gammal citron. SÅ svårt.
Jätteful bild från Pauls födelsedag då vi på något mirakulöst sätt lyckades
ha glasstårta i frysen.
BARCELONA
Okej, då ska jag ta tag i detta. Jag har varit hemma i nio dagar och det känns
redan som att jag varit hemma i en evighet. En väldigt rolig evighet dock. MEN
jag är lite rädd att jag kommer hinna glömma bort massa saker om jag inte
sätter ord på min resa. Då kör vi.
Började i slutet av oktober, början av november (shame on me som inte
kan datumet i huvudet) då vi tog farväl av våra familjer på kära Luleå
Airport. Mamma grät, själv var jag nog rätt nollställd. Hade ingen som helst
aning om vad som väntade mig. Vi spenderade natten på Arlanda där vi åt
lite mackor och började se Baksmällan 2. Den filmen framkallar bara panik.
Sen landade vi i Barcelona på lördagen. Tog oss in till staden där vi för första
gången fick möta La Rambla (världens värsta gata där det är helt omöjligt
att gå utan att få ångestattack av det fruktansvärt långsamma tempot och
trängseln) och började starkt med att gå femtio nummer fel på fel gata.
Efter en liten taxifärd klev vi in på det första av tre hostel. Happy hostel.
Osäkrare tjejer får man leta efter. Där blev vi lurade av en svensk som
pratade engelska och blev vana med gräsdoft. Oj, måste nog korta ner
detaljerna lite, annars kommer denna text bli alldeles för lång. Innan vi fick
våran lägenhet hann vi bo på två hostel till, börja jobba på One Contact och
testa utelivet några gånger. Vi pluggade ihjäl oss för att klara Bilprovningsprovet
och fick vara med om världens roligaste kundtjänstfest där alla var utklädda.
Då vi med kort varsel fick höra att det var utklädnad som gällde blev det snabb
improvisation som ledde till dessa underbara linnen som sedan prytt vår vardags-
rumsvägg:
Våran lägenhet sen, tre minuter till stranden och en kvart till stan. Sen
att vi i tre månader var lite ensamma och mest gick ut vi fyra var ju ett
problem som löste sig väldigt snabbt efter jul. Faktum är att jag hade
lite panik över att åka tillbaka efter vår julledighet i Luleå, då man kände
sig så omgiven av många vänner här. Meeen, vi landade på nyårsafton
här och den kvällen var så rolig. Vi åt middag med Bilal och Lina innan vi
tog oss till världens fetaste fest på Montjuic där vi träffade på våra kära
vänner Thimm och Paul för första gången. Och Christian.
Eller ja, vi hade väl stött på varandra på jobbet men inte mer än så.
Det var början på en hel radda av myshelger tillsammans med
världens längsta och bästa bakishäng. Gud, vilka fantastiska människor.
Överraskningsfest hos "Nadia". Carrol är ett litet troll. Deras stöd när vi
hade haft inbrott. Deras stöd när vi låst oss ute. Deras skratt. Att de
får en att känna sig så bra. Hur mycket de fått oss att skratta. Deras
höga mysfaktor. Grät som ett litet barn när jag sa hejdå till Thimm.
Oslagbara.
(nästan alla grabbar)
Nu går jag dock händelserna i förväg. På jobbet klarade vi bilprovnings-
provet och fick börja boka in kontrollbesiktningar. Fysatan. Samtal på
max 2 min vilket leder till ungefär 18990007 samtal per dag. Sen fick vi
hoppa på Com Hem-uppdraget. Började med kundtjänst. Sen fick vi
Bredbandssupport vilket var för väl då det ledde till att vi fick lära känna
Sofie och Louice. Så fruktansvärt roliga. Kommer aldrig glömma då vi
var på fest där och bara skrattade åt Louice hela kvällen. Sen så har jag
Sofie att tacka för att jag överhuvudtaget överlevde alla helger och
många arbetsdagar.
Sen någon gång i mars hände det något. Världens bästa människor kom
in i mitt liv. Carrer del mar. Borås. Selma, Sima och Jessica. All kärlek till dem.
Tillsammans har vi upplevt fantastiska utekvällar som Calvin Harris, sett
otaliga filmer, ätit ute, lagat mat, solat, varit bakis, rökt (selma <3),
hängt på torget osv osv. Gör ont i hjärtat för att de är så långt borta.
MEN snart är det Way Out West och återföreningen kommer vara magisk.
Vi får absolut inte glömma våra roomies. Andreas flyttade in i februari om
jag inte minns helt fel och Filip anslöt till samboskapet i slutet av maj.
Grabbarna. Det har fungerat så fruktansvärt bra att bo ihop. Andreas
krigade på bra i början då det alltid var han och tjejerna som drog på
saker. Grenkomöblering. Skrattar fortfarande då jag tänker på hur han
pratade med några flugor som flög runt i vårat vardagsrum:
"Men vad gör ni här inne? Det är ju sol ute." Filips entusiasm när vi gjorde
brakfrukost efter vi polisanmält inbrott.
Vår lägenhet har aldrig känts så tom och själlös som när de drog hem till
respektive städer.
På tal om inbrott så hann vi med två stycken. Jenny hade två datorväskor
när vi skulle hem men ingen dator. Ironiskt är vad det är. Tjuvarna fick
sammanlagt med sig fem datorer, två mobiler, en ipod, tre kameror och
grabbarnas slutlöner. Älskar tjuvar mest av allt.
Max, Gustav, Ante, Gedeon. Åh. Jag saknar er. Max är nog den roligaste
människan som finns.
Summa kardemumma. Jobbet sög. Har blivit bitter. Det finns så många
människor som borde låsas in. Samtidigt har det gjort mig till en bra
mycket öppnare människa. Jag har blivit en jävel på att kallprata. Kall-
prata är inte särskilt kul har jag upptäckt. Vänta är inte heller kul, eller
vad säger du Fia? Hade kunnat skriva hur mycket mer som helst men
det får komma eftersom.
Nä, nu måste jag sova, jobbet som kuverteringsapa på Vardia kallar.
TACK mina bästa för att vi gjorde det här. Jag tycker fortfarande om
er lika mycket trots att vi bott ihop och levt på varandra i åtta månader.
Det säger rätt mycket.
